Så lika är vi våra grannar – egentligen

Är det viktigt att människorna som bor runt omkring påminner om dig själv vad gäller livsstil och värderingar? Eller vill du ha så mycket mångfald som möjligt i området? Svensk Adressändring har tagit reda på vad svenskarna tycker i frågan.

Vilka grannar du har, och får vid en flytt, spelar i många fall stor roll vad gäller hur bra du kommer trivas på din nya adress. Bråk över staketen eller i trapphusen är föga önskvärt. Människorna som kommer bo runt omkring dig nämns inte i mäklarens prospekt likt annan information om objektet du tittar på. Det är helt enkelt någonting du upptäcker med tidens gång.

Att vi däremot, medvetet eller omedvetet, slår oss ner på platser där de runt omkring påminner om oss själva är tydligt. 41 procent av svenskarna uppger att de idag bor i ett område där grannarna till viss del påminner om de själva. Det visar en undersökning som YouGov gjort på uppdrag av Svensk Adressändring. I södra mellersta Sverige hittar vi de som känner mest likhet kring livssituation. Där bor Dann Aragrim tillsammans med fru och två barn, precis som många andra barnfamiljer.

– Vi flyttade från Malmö då vi inte kunde tänka oss att barnen skulle växa upp i en storstad utan trädgård och småstadsliv. Vi åkte spontant på visning i Örsjö, utanför Nybro, och med barnen kunde vi se oss själva där även om vi inte trodde det först. Vi har ingen anknytning dit sen innan och hade inte ens hört talas om orten, säger han.

En stor del av de tillfrågade i tidigare nämnd undersökning, 38 procent, säger också att de gärna vill bo i just ett område där de som redan bor där är ganska lika en själv. 23 procent önskar att grannarna ska vara så lika som möjligt. I Örsjö upplever Dann Aragrim att det finns en del olikheter, främst eftersom det finns två tydliga grupper – en med äldre och en bestående av barnfamiljer men de inom dessa grupperingar påminner mycket om varandra.

– Det som binder oss samman är viljan att orten ska utvecklas och leva. Självklart finns det konflikter som på vilken ort som helst men det gemensamma målet överbygger allt och att vi i slutändan vill samma sak, säger Dann Aragrim.

Han upptäckte att han på sin nya boendeort stack ut en del bland de som redan levde där, även om de i grunden är lika vad gäller familjelivet. Idag är han en del av Örsjö byalag.

– Jag har digitala vanor där andra har sporter, jakt och idrottsaktiviteter. Orten är mycket känslomässigt och reaktionsbaserad medan jag är pragmatiker och logisk. Men mångfalden som olikheterna medför kan skapa nya möjligheter och utveckling i samhället. Byalaget har till exempel öppenhjärtigt anammat mina idéer kring modernisering av vår informationsspridning.

Även om många i teorin tänker att olikheter förhöjer ser det i praktiken annorlunda ut. Endast 11 procent önskar, och söker aktivt, efter ett boendeområde med så mycket mångfald som möjligt. Det förvånar inte Dann Aragrim.

– Jag förutsätter att människan är skapt att söka gemenskap hos sina gelikar. Människan är ett flockdjur i grunden och det är naturligt att söka tryggheten och igenkänningsfaktorer hos andra.

Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 21–25 mars 2019 har sammanlagt 1017 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 23–40 år i Sverige.